i fredags så var vi till västerås för det första ultraljudet och det var nog det häftigaste
vi varit med om. jag hade, som säkerligen alla andra, varit orolig för att jag inte känt
nå rörelser riktigt och sen är man väl bara allmänt orolig att det inte är som det ska.
så när jag fick se att det var något där, en liten människa med ett bultande hjärta som
låg och sparkade hejvilt så började jag gråta. tårarna bara sprutade och jag skakade
men det var ju utav glädje. nu kunde jag slappna av och då kom alla känslor på en
och samma gång.

jag hade varit osäker på könet, i början var jag helt säker på att det var tvillingar för
det har vi i släkten och alla sa att vi skulle få det bara för det. men efter ett tag ändrade
jag mig till att det bara var en och ena stunden var det en pojke och andra en tjej,
jag visste inte alls vad jag trodde. men några dagar innan ultraljudet så slog det till
och jag var bombsäker på att det var en tjej. pontus hade sagt hela tiden att det var en
kille, han var stupsäker sa han. men inte då, jag hade rätt, det är en liten TJEJ vi ska få!♥
visst, dom kan se fel på ultraljudet men det är inte ofta och barnmorskan sa att vi måste
skicka ett brev om hon hade haft fel för det var hon säker på att hon inte hade.

så nu vet vi att det är en frisk liten dotter vi ska få och nu är det mer verkligt, mer på riktigt.
det har varit svårt att förstå att det faktiskt är nånting som ligger där i magen och växer
och rör på sig hur mycket som helst, fast min mage bara växer och växer så har jag inte
förstått det. förstår det inte riktigt än faktiskt men det har nog att göra med att jag inte
känner henne än, det blir nog ännu verkligare när man får känna hur hon rör sig och sparkar.

namn har vi funderat på ända från första början och vi har några namn som vi tycker extra
mycket om men dom blir fler och fler varje dag. så vi får se vad vi bestämmer oss för,
vi kanske inte ser vad hon ska heta först hon har kommit ut, vem vet :)
det enda vi vet är att hon ska heta sirpa och carolina i mellannamn.
sirpa är efter min mamma ju och carolina är ett namn som går i pontus släkt.

beräknad födsel blev iallafall flyttat till den 20 oktober, vi hade den 18onde först så det blev
ingen större ändring. byter veckor på söndagar nu istället för på onsdagar.
så nu är jag alltså i vecka 19 (18+1), snart har halva tiden gått, det är helt sjukt.
tiden går så fort men jag bara längtar tills hon ska komma!

♥våran lilla tjej♥