' 9 september 2014 - två år sen sist.

 
Snart 2 år sen sist jag skrev här, jag har haft fullt upp med livet kan man väl säga.
Känns som att jag har mycket i mitt huvud som jag skulle vilja få ut och då kändes det
som en bra idé att uppdatera bloggen, vi får väl se hur det går.
 
Vet inte riktigt vart jag ska börja.. Vi bor kvar här i Virsbo, i samma lägenhet.
Alva fyller 2 år snart (overkligt) och vi väntar tillökning, det bakas en liten kille i min mage nu
som är beräknad nu den 9 november 2014. 
 
Augusti, den jobbigaste månaden på hela året har nyss varit. 
Torsdagen den 28onde var det 3 år sen mamma togs ifrån oss och på fredagem den 29onde 
skulle hon ha fyllt 45 år. På torsdagen så gick jag, Pontus, Alva och Daniel till mammas plats
och planterade nya fina blommor. På fredagen så kom släkten hem till oss på middag och tårta
för att fira mammas födelsedag, det var mysigt och jobbigt. Jobbigt för att hon inte kunde vara
med även om jag tror att hon var det. 
Det gör fortfarande så ont. Hade jag inte haft Alva så vet jag inte vad jag hade tagit mig till.
Det har blivit lite lättare med tiden men just den här månaden mår jag skit varje år, jag blir helt
förstörd. Jag är dock ganska bra på att dölja hur jag mår men det är ju på gott och ont..
Saknar dig min fina ängel
 
Nu är det iallafall 9 september och alltså prick 2 månader kvar till bf. Helt otroligt vad fort det här
graviditeten har gått. Känns som att det var nyss som man väntade på att få åka på första
ultraljudet. Blir väl så när man redan har en huligan att se efter :) 
 
Mina graviditeter har varit så olika redan från start. När jag väntade Alva så mådde jag illa på
kvällarna, hade lite halsbränna till och från i slutet men annars så mådde jag hur bra som helst.
Njöt mest utav att vara gravid, kände mig knappt gravid, hade knappt nå
sammandragningar eller förvärkar och kroppen var rätt smidig även när jag var höggravid.
Nu med lillkillen har jag mått skit från start.. Mådde illa hela dagarna i början, var tvungen att äta
nånting  hela tiden för att inte må ännu mer illa. Har inte spytt nånting men att må illa är ju det
jobbiga.  Halsbränna har jag haft hela tiden och den är hemsk, med Alva så räckte det att jag tog
något glas mjölk men nu hjälper ingenting. Jag känner mig allt ifrån smidig, har haft
sammandragningar och molande värk så mycket att jag varit in på förlossningen för att kolla upp
det, har haft urinvägsinfektion, har haft en annan infektion i fiffi också, har ont i kroppen och han
tar verkligen plats där inne. Jag hade moderkakan fram med Alva så det tog tid innan jag kände
hennes rörelser och hon låg ju längre bak så jag kände inte alls lika mycket som jag gör nu med
lillkillen och moderkakan bak. Jag känner varenda liten grej som han gör, ibland känns det som att
han ska trycka sig ut genom magen! Nästan så att jag kan ta tag i en fot när han trycker, Pontus
tycker att det är lite äckligt att känna så mycket som vi gör haha. Jag tycker att det är häftigt även
om det är lite obehagligt ibland!
 
Alva då, var stora lilla tjej som ska bli storasyster. Herregud vad hon växer och utvecklas. Hon blir
alltså 2 år i oktober och hon kan så mycket redan. Hon började på dagis när hon var strax över 1 år
och hon älskar det. Hon blir aldrig ledsen när vi lämnar henne och hon vill inte gå hem när vi
hämtar henne. Just nu går hon tisdag-torsdag kl 9-14. Då jobbar Pontus och jag vilar passar på att
vila eller göra nytta här hemma.
Jag skrev i mitt senaste inlägg att hon är tidigt med allting och det har hon varit hela tiden. 
Hon började gå med sin lära-gå-vagn när hon var 9,5 månad, när hon var 11 månader började hon
ta steg och på hennes 1-årskalas så gick hon för fullt. Hon lär sig väldigt snabbt, tar för sig och tar
efter. Just nu har hon börjat lära sig färger och räknar till 3. Man förstår henne mycket bättre nu,
hon säger vad hon vill göra eller vad vi ska göra. Hon kan massor med ord och
"tre-ords-meningar". Klär av och på sig själv, sätter på sig skorna, kastar skräp/blöjor och
sopkorgen osv.. Min stora duktiga tjej.
 
Det ska bli intressant och se hur hon reagerar på lillebror när han kommit. Vi säger ju att
"mamma har en bebis i magen", att "lillebror är i mammas mage" och sådär.
Hon vet vart bebisen är men hon förstår ju inte att han ska komma ut och leva med oss snart.
Med andra mindre barn så är hon väldigt kärleksfull, ska kramas, pussas och lyfta dom.
Hon vill bara väl men det blir ju lite mycket ibland, hon blir lite för på men hellre det än
att hon slåss och bits :) Så jag hoppas att hon blir likadan mot lillebror sen och inte elak.
Längtar efter att få se hennes reaktion! Tänk att vi snart bli 4♥
 
Tänkte slänga in lite av dom senaste bilderna sen ska jag städa och äta lunch innan jag
hämtar tokfian på dagis:
 
Min fina tjej♥ 
 
 
Lillebror
 
Magen igår
 
29e augusti
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback