Något jag inte är stolt över..

Det är att jag inte lyckades sluta röka helt och håller när jag var gravid.

Det gick bara inte. Jag kunde sluta i över en vecka men sen kom det en dålig

dag och jag tog nån cigg. Jag rökte inte alls lika mycket som innan jag blev gravid

men jag rökte fortfarande och det är något som jag alltid kommer att ångra, verkligen. Men det blev nog aldrig verkligt, trots att man såg på ultraljud att det va någon där inne, trots att man kände rörelser och hörde hjärtat slå. Det blev ändå inte helt verkligt. Jag mådde ju så bra också fysiskt, trots den stora magen så kände jag mig inte sådär jobbigt gravid. Psykiskt gick det upp och ner. Jag har alltid rökt mer när jag mått dåligt och med alla dessa hormoner i kroppen och mammas bortgång och allting så blev det ju dagar då jag mådde riktigt dåligt. Men jag mådde ännu sämre efter varje cigg, jag kände mig så dålig och jag vet inte hur många gånger jag insåg att jag måste sluta. Men det gick inte. 

Jag har alltid sagt att folk som röker när dom är gravida är helt sjuka i huvet och att jag skulle sluta så fort jag blev gravid.. Så blev det ju inte och folk tycker säkerligen att jag är sjuk i huvet för att jag rökte och jag förstår dom samtidigt som ingen kan veta hur det var för mig i och med allting. Jag kommer inte komma med nå ursäkter,  jag kommer alltid att ångra att jag rökte men gjort är gjort och jag kommer alltid att önska att det inte var så. 

 

Men jag är ingen sämre mamma för det, det ska ingen komma och säga.

 

Något jag ÄR stolt över däremot, är att jag inte tagit ett enda bloss sen Alva föddes. Inte ett enda och jag kommer inte att göra det heller. När hon kom så blev allting verkligt, såklart. Det känns mer nu som att det verkligen skulle gå ut i hennes kropp om jag rökte och tanken av det eller att hon ska känna röklukt överhuvudtaget gör mig äcklad. Inget sånt ska komma ifrån mig. Sugen har jag varit men jag står emot lätt och jag skulle aldrig röka nu. Det som var jobbigt för mig när jag va gravid var att stå emot när någon annan rökte. Men nu kan någon gå ut och röka här hemma eller röka i närheten av mig utan att jag vill röka, jag vill verkligen inte att Alva ska få rök i sig eller ens känna lukten, jag vill typ inte ens att någon som rökt ska vara i närheten av henne.

 

Nej, 3 veckor har jag varit utan skiten nu och jag hoppas att jag aldrig börjar igen när hon är äldre.